2) (†) till BESYNNERLIG 2:för ngn l. ngt säregen l. egendomlig egenskap; säregenhet, egendomlighet, egenhet. Hiärne Förb. 41(1706). Singularitet .. (betyder) besynnerlighet. Swedberg Schibb. 298(1716); jfr 3. Besynnerlighet, ogemenhet. Serenius(1734; under extraordinariness). (Kokosträdets) besynnerligheter har Osbeck beskrifvit. J. Wallenberg 289(1771).
3) till BESYNNERLIG 5:märkvärdighet, sällsamhet, underlighet, konstighet; egenhet, egendomlighet; vanl. mer l. mindre konkret: förhållande l. händelse l. handling l. egenskap l. infall osv. som förefaller underlig(t). I flera land tror (man) sig likna dess gode och berömde författare, då man härmar deras fel och deras besynnerligheter. Rosenstein 3: 63(1786). Som en besynnerlighet i Naturen, har blifvit anmärkt dödsfallet af en Engelsk Gås uti den höga åldren af 32 år. PT 1791, nr 40, s. 3.(Ling) är ändå med sina små besynnerligheter en i botten redlig man. Tegnér 5: 83(1813). Denne gamle herre hade, som alla, sina besynnerligheter. Almqvist Jagtsl. 15(1832). (Hafsnålarna) visa den besynnerligheten att hannarne bära äggen under stjerten tills de utkläckas. Sundevall Zool. 117(1835, 1864). Det vore väl en besynnerlighet om ett Stånd i sin helhet icke skulle få utsäga det omdöme som hvarje dess ledamot har rätt att säga. Svedelius Statsr. ansv. 482(1856). Jensen Tsardömet 170(1905). — (tillfällig anv.) kuriositet. Björnen .. förde .. med sig kostbara tyger .. jämte allehanda små besynnerligheter (till sin prinsessa). Lindqvist Dagsl. 3: 53(1904).
