BIPROTOKOLL, n.; pl. -er.
Etymologi
[se BI-, prefix1 2 (a, b)]
(†) om (olagligt) protokoll som föres vid sidan af det i lag föreskrifna; jfr BIJOURNAL slutet o. BILÄNGD I slutet. Med Påst-Protocollerne (skall) förhållas .. på samma sätt som med Tull-Specialer .. kommandes desse Protocoller månadtligen til general-Påst-Contoiret at insändas, vtom hvilcka inge bij-Protocoller hållas må. Arnell Stadsl. 66 (efter handl. fr. 1729).
