publicerad: 1913
BLESSYR bläsy4r l. bles- (blässy´r Almqvist; jfr Leopold i SAH 1: 239 ff. (1801)), r. (m. Lindfors (1815), Boivie Sv. spr. 153 (1820, 1834), Sundén (1885) m. fl.; f. Wenström o. Jeurling (1891), Lundell (1893)) ((†) n. N. Frisk (c. 1724) i Karol. krig. dagb. 4: 378); best. -en, stundom -n (ss. n. -et); pl. -er.
Ordformer
(blessure RARP 7: 188 (1660), SP 1809, nr 48, s. 3, m. fl. blessur Söderman Ex.-book 180 (1679: blesur), Hahnsson (1884) m. fl. blessurer (pl.) 2 RARP 3: 174 (1723), Hagberg Shaksp. 1: 449 (1847) m. fl. blaissur- Saml. af instr. f. landtreg. 272 (1676: blaissurer, pl.). blesseur E. L. Smepust (1709) i Karol. krig. dagb. 3: 141, S. E. Heintzia (1742) i Ur Finl. hist. 2: 274 (: blesseurer, pl.) m. fl. bleceur S. Löfvingh (c. 1730) i Handl. Finl. öden 1: 407. blesör J. Stålhammar (1708) i Karol. krig. dagb. 7: 187. blesser J. M. Norsbergh (c. 1710) i Karol. krig. dagb. 3: 228. blessyr Pfeiffer (1837) osv.)
Etymologi
[jfr t. blessur, af fr. blessure, ä. fr. blesseure, af blesser (se BLESSERA). Formen blessur kan delvis vara lånad från t. o. beteckna ett uttal med u-ljud i sista stafvelsen. Ordets neutrala genus beror sannol. på anslutning till SÅR]
(i sht i strid erhållet) sår; sällan om annan kroppsskada. Uthi denne rencontre .. (har) Ammiralen Bielkenstierna sielff bekommit een hårdh blessure. RARP 7: 188 (1660). (K. XII blef) af sin swåra blesser utj footen, han bekommit wid Pultaua, .. alldeles restituerat. J. M. Norsbergh (c. 1710) i Karol. krig. dagb. 3: 228. Oaktadt en .. svår blessure, hade Hans Maj:t (dvs. G. III) nog styrka för at kunna gå til et nära varande Cabinett. Ber. om det å kon:s person åsyftade mord 1792, s. 3. (Karl August erhöll vid Möskirch en) blessur i armen af ett bajonettstygn. Rosenstein 1: 366 (1810). Leijonhufvuds häst (störtade), hvilket hade till följd, att den käre reskamraten skadade det ena knäet och bröt ett finger; till all lycka voro dessa blessyrer dock ej af någon svårare art. Beskow Resem. 253 (1861, 1881). Den står icke till att rädda, som fått någon blessyr å hjärnens bas, i hjärtat, matstrupen, lefverporten eller ryggmärgen. Odenius Celsus 299 (1906). — (numera bl. skämts.) med afs. på sak. (Vi) få i låga dörrar och dammiga läktare-tak .. farliga blessurer på våra dyrbara Coeffurer. SP 1779, s. 326. En Aloë, bestående af Sju stjelkar, helt oskadd, utom det, at 2:ne små blessurer finnas på en stjelke. Därs. 1780, s. 1000.
SAOB
Spoiler title
Spoiler content