BOLSCHEVIK bol1ʃevi4k, stundom, i sht hvard., -vik4 (bolschevick F. Alving i Strix 1918, nr 10, s. 3), m.||ig.; best. -en; pl. -er. Anm. Stundom användes, liksom i t., den ryska pl. bolschevikl. Nordensvan o. Langlet Världskr. 2304 (1917), Z. Höglund i Folk. dagbl. Politiken 1918, nr 37, s. 4.
Etymologi
[liksom d. bolschevik, t. bolschewik, eng. bolshevik, fr. bolchevik, af ry. bol'ševik, afl. af bol'šij, större, af samma rot som gr. βέλτερος, bättre, skr. bālīyān, starkare, af bálam, styrka. Ordet har urspr. bildats för att beteckna medlem af den större af de fraktioner, i hvilka det ryska socialdemokratiska partiet delats, alltså ”majoritetsanhängare”, i motsats mot ry. men'ševik, anhängare af den mindre fraktionen men har senare uppfattats ss. syftande på det vidtgående, revolutionära program, som denna under Lenins ledning stående politiska fraktion omfattade; jfr MAXIMALIST]
(nytt ord) medlem l. anhängare af ett visst socialistiskt omstörtningsparti i Ryssland, som i slutet af år 1917 tillägnade sig makten i detta land, maximalist. I juli (1917) visade .. en första resning af ”bolschevikerna”, huru anarkiens röta .. utbredde sig i (den ryska) statskroppen. R. Kjellén i Det nya Sv. 11: 504 (1917). (Socialdemokraterna i Ryssland) bestå av en vänstergrupp bolsjevikerna samt åt höger en mångfald olika riktningar. C. Lindhagen i Veckojourn. 1918, s. 132. — i utvidgad anv., om person i annat land än Ryssland som hyser åsikter hvilka mer l. mindre öfverensstämma med de ryska bolschevikernas; vänstersocialist. De svenska bolschevikis resa. Göteb.-posten 1917, nr 288 B, s. 2 (rubrik). De omstörtningsplaner i rysk stil som hysas av våra bolsjeviker. AB(N) 1918, nr 11, s. 1. jfr HEMMA-BOLSCHEVIK.
Ssgr: A: BOLSCHEVIK-KOMMISSARIE. —
-REVOLUTION(EN). —
B [första ssgsleden utgöres af pl.-formen -viki] (föga br.): BOLSCHEVIKI-REGERING, -VÄLDE, se A.
