[af t. breuhahn resp. nt. bröhan, briihan, broihan, af breuen resp. bru(w)en, brygga, o. hahn, kran (på ölfat o. d.)]
(†) benämning på en förr bruklig, lätt, ljus tysk ölsort. Stiernhielm Herc. 217(1658, 1668). Hertigen .. har .. förärat honom 2 T:r hvete, med befallning att deraf brygga sig godt Brejhan till Jul. Nyrén Charakt. 63(c. 1765).
SAOB
