BROTVINDARE, r. l. m.; best. -en, äfv. -n; pl. =.
Etymologi
[efter holl. broodwinder, biform till broodwinner (se BRÖD o. VINNA), eg. ”brödvinnare”, försörjare, bildl. om ifrågavarande segel, emedan detta vid lofning ökade vindens verkan på akterskeppet; jfr t. brot(ge)winner]
(förr) sjöt. drifvare (se d. o. 13). Brotvindare eller drifvare är et råsegel som fördevind hissas up under mesans sprie. Dalman (1765). 2NF (1905).