BYRÅKRATI -krati4, stundom -krasi4 (- - - ti´Dalin), r. (l. f.); best. -en l. -n; pl. (föga br.) -er.
Ordformer
(förr skrifvet bureau-)
Etymologi
[af fr. bureaucratie, af fr. bureau, byrå i bet. 3, o. -cratie, afledt af gr. κρατεῖν, härska]
1) ämbetsmannavälde, ”skrifvardöme”; vanl. med klandrande innebörd. SC 3: 166(1822). (Genom 1634 års regeringsform) lades grunden till den byråkrati, som sedan blomstrat i vårt land. ILind hos Flodström SvFolk 570(1918).
2) ämbetsmannakår, ämbetsmannaklass. Skyddad af indragningsmakten hade byråkratien nästan redan glömt, att tryckfriheten fans till. Wieselgren Samt. 97(1873, 1880). Fröding Eftersk. 1: 158(1892, 1910). —
