publicerad: 1904
CESSESS säs3~äs2 l. 4~1, n.; best. -et; pl. =.
Ordformer
(förr ofta skrifvet ceses)
Etymologi
[af t. ceses]
tonk. tonen c sänkt ett helt tonsteg, i notskrift betecknad med ♭♭ framför c; dubbelcess; jfr CESS-CESS. Bauck Musikl. 1: 16 (1864). Ett .. (med ♭♭) företecknadt C kallas ceses, cesces eller dubbel ces. Dens. Mus. reallex. 38 (1871). Bergenson Musikl. 17 (1903).
Spoiler title
Spoiler content