SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1923  
DÄNG däŋ4, n.; best. -et.
(starkt hvard.) vbalsbst. till DÄNGA.
1) till DÄNGA 2. Larsen (1884). Bönderna läto honom slippa med däng. Jensen Mickiewicz 213 (1898).
2) till DÄNGA 5. Ett fasligt (spring och) däng kring knutarna efter hönsen. Östergren (1918).
3) till DÄNGA 7. Va ä de för (släng och) däng i dörrarna. Östergren (1918).
Spoiler title
Spoiler content