DESASSIMILATION des1asimil1atʃω4n l. de1-, l. -mi1-, l. -aʃ-, äfv. 010004 l. 010104, r.; best. -en; pl. -er.
Etymologi
[af fr. désassimilation, af dés- med upphäfvande bet. (lat. dis-, itu, åtskils) o. assimilation (se ASSIMILATION)]
fysiol. (den) del af ämnesomsättningen i en lefvande (växt- l. djur)organism som omfattar sönderdelande o. afskiljande från organismen af delar som förut varit med densamma införlifvade (assimilerade). Hammarsten Fysiol. kemi 1(1883). 2 NF(1906).
Ssg: DESASSIMILATIONS-PROCESS100103~, äfv. 010003~ l. 010103~02. Inom den lefvande djur- och växt-organismen försiggå ständigt tvänne jämsides förlöpande serier af kemiska processer: assimilations- och desassimilationsprocesser. NF 18: 514(1894).
