publicerad: 1911
DESSEMELLAN däs4~emäl1an, äfv. (i sht i Sveal. o. Norrl.) -mel1-, äfv. däs1emäl3an2 l. (i sht i Sveal. o. Norrl.) -mel3-, äfv. 4 032 (de´ssemellan l. dess emellan Weste, dässemèllan o. dä´ssemellann Dalin), adv. o. konj.
Ordformer
(ordet skrifves i ä. tid ofta o. ännu stundom ss. två ord. — thess- (thes-) G. I:s reg. 17: 499 (1545), Gustaf II Adolf 234 (1617), Kyrkol. 17: 7 (1686), Swedberg Bet. om Sv:s olycko 53 (1710) m. fl.; tess- G. I:s reg. 3: 82 (1526), Därs. 13: 299 (1541) m. fl.; dhess- BtFH 2: 352 (1670); dess- (des-) G. I:s reg. 16: 558 (1544), 2 RARP 5: 575 (1726) osv.; jfr för öfr. DEN o. EMELLAN)
I. adv.
1) [jfr fsv. þæs a mællum (ÖGL GB 14: 2), ä. d. dessemellum] (†) under tiden, emellertid. G. I:s reg. 13: 299 (1541). Salmanasser .. beladhe Samarien j try Åhr .. och thessemellan togh han in thet heele omliggiande Landet. Lælius Res. 1: 175 (1588). Birkarlarna .. daghtingadhe medh them (dvs. lapparna) på så många daghar eller tijdh, och thes emillan förraskadhe (dvs. öfverrumplade) the them och slogho många ihiäl. Bureus Suml. 24 (c. 1600). Thes emellan haar then Klimp af Uhrqwedz Liuset / I the try första Dygn bestrålat Himla Huset. Spegel Guds verk 34 (1685).
2) [jfr fsv. eig ma hæræzhøfþingi biuþæ a bondæ eller prest cost eller hastæfoþer þa han þinger eller þæssi mellum (Vg III: 89)] under mellantiden l. (vanl., med iterativ innebörd) under mellantiderna (mellan vissa nämnda l. af sammanhanget framgående tidpunkter l. tillfällen l. händelser l. företeelser osv.); emellan dessa (tidpunkter osv.); omväxlande därmed, däremellan.
a) med uttryckligt angifvande af de tidpunkter l. tillfällen osv. till hvilka uttr. logiskt refererar sig. Tesz emellan (dvs. mellan marknaderna) mågha .. Nylösza borgere, köpæ sigh ffææ tiil theris slacthrij på landit. G. I:s reg. 3: 82 (1526). Agnes undrade hwarföre Margreta kom så serdeeles om messedagarna efter eldh, men dhessemillan inthet. BtFH 2: 352 (1670). Regn kom starkt då och då, och solen sken dessemellan. Linné Ungd. 2: 9 (1732). I umgänget .. är jag ofta glad, ibland för mycket; men dessemellan komma svartalferna och göra mig sällskap. Tegnér 5: 490 (1825). Mycket ojämn puls, stötvis för snabb, dessemellan så godt som ingen. Hallström Sagodr. 111 (1910).
b) (numera mindre br.) utan uttryckligt angifvande af de tidpunkter l. tillfällen osv. till hvilka uttr. logiskt refererar sig; ofta med syftning på en fortlöpande handling l. företeelse o. d.: under afbrotten i denna handling osv., när detta icke äger rum l. är fallet osv.; ngn gg närmande sig bet.: stundom, emellanåt. (Vi) forsee (dvs. tillförse) .. oss .., ati (dvs. att I) .. haffue tilfelle råd och empne nog, ath vppeholle sådane skiip till Cronones tieniste, Anseendis ati lichuell tess emellom när frijdh är, kunne bruge edertt beste ther mett. G. I:s reg. 11: 379 (1537). En hund, som Ragnar altid haft med sig, blef ständigt qvar hos sin döde Herre, men lopp dessemellan til Slottet, der Konungen altid vårdade sig om honom. Dalin Hist. 1: 506 (1747). Det ondas beskaffenhet (bestyrkes) af en öfverdrifven retlighet i lynnet och dessemellan af .. nedslagenhet och tungsinthet. Tegnér Bref t. Wingård 15 (1831). (Novalis' ”Hymnen an die Nacht”) äro skrifna i en rytmisk prosa, som dessemellan går öfver i versform. Ljunggren SVH 4: 5 (1887). Hedenstierna Fru W. 55 (1890).
II. (†) konj., ensamt l. i förb. med att l. som.
1) medan, under det att. Thesz emillan at Swar förwäntes ifrån Ryszland, öfwerskeppades åth Finland hwad macht tå aff Swerige kunde åstad kommas. Girs G. I 229 (c. 1630). Thes emellan som Helgelsens Wärck här är begynt och dageligen tiltagher. Rudbeckius Luther Cat. 158 (1667).
2) mellan det att; under (mellantiden l.) mellantiderna då. Om så råkadhe henda .. at thet (dvs. brödet o. vinet), thes emellan Sacreringen skeedd är, och thet kan warda anammat, förspiltes. L. Petri Nattv. C 8 b (1562). Effter .. min broder dessemillan, han icke brukar värijan, må haffue någott tijdhfördrijf. A. Oxenstierna 2: 37 (1612).
Spoiler title
Spoiler content