DOMESTICERA dωmäs1tise4ra l. dom-, äfv. 10— -äst- l. -est-, i Sveal. äfv. -e3ra2, v. -ade. vbalsbst. -ANDE, -ING; DOMESTIKATION (se d. o.).
Etymologi
[jfr t. domestizieren, fr. domestiquer, it. o. mlat. domesticare, tämja, till lat. domesticus (se DOMESTIK, sbst.1); jfr äfv. eng. domesticate]
(med anstrykning af fackspr.) med afs. på vilda djur: tämja, förvandla till husdjur, göra hemvan l. hemtam; få att lefva under mänskligt beskydd (till människans tjänst); ngn gg äfv. med afs. på vild växt. Utom det att Svanen lätt domesticeras, kan man också vänja honom att qvarstanna i halfvildt tillstånd. Swederus Jagt 254 (1832). Man skulle förmoda att .. (katten) ej varit så länge domesticerad som hunden. Nilsson Fauna 1: 113 (1847). Ymer 1901, s. 297.
