EFFLEURAGE ef1löra4ʃ, äv. e1-, ngn gg äf1-, l. -œr-, r.; best. -en.
Etymologi
[liksom t. effleurage av fr. effleurage, eg. vbalsbst. till effleurer (se EFFLEURERA)]
sjukgymn. massage bestående däri att flata handen sakta o. med oftast lindrigt tryck föres över det sjuka kroppspartiet. En kraftig effleurage befordrar cirkulationen. Wide Med. gymn. 275 (1896). — jfr HUD-EFFLEURAGE.
