EFTERSTANK äf3ter~staŋ2k, r. l. m.; best. -en.
Etymologi
[till EFTER- 5 b; jfr holl. nastank, ävensom t. nachgeruch]
stank som ngn l. ngt lämnar efter sig, sedan han l. det avlägsnat sig l. avlägsnats l. försvunnit. Den envisa efterstanken från Hins besök. Högberg Utböl. 1: 159 (1912).
