EFTERSTRÖM äf3ter~ström2, r. l. m.; best. -strömmen; pl. -strömmar.
(mindre stark l. mindre betydande) ström (av vatten l. luft l. av människor osv.) som följer efter en annan (starkare l. mera betydande). Luftströmmen (som stryker fram över en skorsten) rycker luftpartiklar med sig och .. verkar (därigenom) luftförtunning och en efterström af luften. Almquist Häls. 351 (1895). (Sedan den första folkströmmen upphört) kommer .. en efterström ... Det är de högre ämbetsmännen, advokaterna (m. fl.). Henriksson Tyskl. 247 (1901).
