SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1924  
FILANTROP fil1antrå4p l. fi1-, m.||ig.; best. -en; pl. -er.
Ordformer
(förr äv. skrivet phil-)
Etymologi
[ytterst av gr. φιλάνϑρωπος, människoälskande, av φιλ- (se FIL-) o. ἄνϑρωπος, människa (jfr MISANTROP), ävensom ANTROPOFAG, ANTROPOLOG m. fl.)]
1) människovän; person som oegennyttigt värkar för förbättring av sina medmänniskors (numera bl. vanlottades) levnadsvillkor; person som övar välgörenhet. Lindfors (1815). Den gamla miss D., en högt aktad och djupt religiös filantrop. LD 1906, nr 62, s. 4. jfr GATU-FILANTROP.
2) (förr) pedag. benämning på anhängare o. främjare av det humanitära basedowska uppfostringssystemet; jfr FILANTROPISK 2. Rademine Knigge 2: 25 (1804). (Tidevarvet 1770—1790 i tyska undervisningsväsendets historia) är .. de så kallade Filantropernas period. Lyceum 2: 83 (1811). 2NF (1907).
Spoiler title
Spoiler content