[av fr. frustrer, av lat. frustrari, gäcka, svika, göra fruktlös, av lat. frustra, förgäves, fåfängt, fruktlöst]
(†) gäcka, svika, bedraga; strandsätta. (Jag har) Hellare weladt något j liwset framföra, än monga Gudfruchtigas åstundan försettlighen frustrera. L. Paulinus Gothus Arch. Föret. B 1 b(1630). Som hon nu beklageligen mig så frusterat, att hon intet vil .. stå vid sin gorde lofven. VDAkt. 1712, nr 176.Swedberg Schibb. 273(1716). Andersson(1845, 1857).
