GENEALOGI jen1eal1ogi4 l. je1n-, l. -å-, i Sveal. äv. -ji4 (genealogi´Weste; schenealåji' Dalin), r. l. f.; best. -en l. -n; pl. (i bet. 1) -er.
Etymologi
[jfr d. genealogi, t. genealogie, eng. genealogy, fr. généalogie, senlat. genealogia; av gr. γενεαλογία, släktregister; jfr GENEALOG]
1) (framställning av en) släkts l. enskild persons härkomst l. släktskapsförhållanden, stamtavla, ättlängd, släktregister; äv. biol. i fråga om art(er) l. grupp(er) inom djur- l. växtriket. RARP 8: 123 (1660). Må .. hvar och en efter egen fantasi uppgöra arternas genealogier och migrationer. BotN 1849, s. 61. (Rasmus Ludvigssons) genealogier ha användts som material af följande genealoger. 2NF 22: 1046 (1915).
2) vetenskap som utreder (mera framstående) släkters ursprung, härstamning, utbredning o. inbördes släktskapsförhållanden, släktforskning; äv. biol. i fråga om arter l. grupper inom djur- l. växtriket: släktskapslära, fylogeni. Geographie, Genealogie, Heraldique &c. kunna bäst läras jemte och intet utom Historien. Dalin Arg. 2: 38 (1734, 1754). Organismernas genealogi, eller släktskapslära. 2NF 33: 832 (1922). —
