publicerad: 1928
GISSNING, jis3niŋ2, r. l. f.; best. -en; pl. -ar.
Ordformer
(ges- Elimæus MOlofsson B 1 a (1615). gijs(s)- 1555—1619. -ing 1532—1632. -ning 1529 osv. — se för övr. GISSA, v.)
Etymologi
[fsv. gissning (i bet. 2); jfr mnt. gissinge, t. gissing (i bet. 1 b)]
vbalsbst. till GISSA, v.
1) (†) till GISSA, v. 3: beräkning, antagande, förmodan, hypotes; äv.: spådom. Skall ingen till tortur och pijnlig ransakning dömmas, vthan man hafwer der till wisse Coniecturas eller gisninger. Lagförsl. 556 (1604). Ekblad 28 (1764). Cavallin (1875). Jfr: Jag önskade endast, att Atterbom .. ej använde en mängd ord, som hafva motsvarande i vårt språk, ty hvilken skilnad uppstår väl mellan konjektur och gissning? CLivijn (1811) i BrefNSkolH 335. — särsk.
a) i vissa uttr.
α) göra sin gissning till (ngt), göra sina beräkningar om (ngt). At en Prober-Mästare skall kunna giöra sijn giszning til Inskörd af Fijnsilfuer i Quarterings-prof. Stiernhielm Arch. G 1 b (1644).
β) gissning är l. göres l. sker o. d., man förmodar. Giszningar görs ath .. (falskmyntarna) skole ware i tysland och stinge sådana Mynthe her ind i Rikit. GR 6: 332 (1529). Ær gissingh ath kesaren warder eth goth middel fynna. Därs. 8: 364 (1532).
γ) på en gissning, på ett ungefär. Och haffue wij på en giszning latiid förslå same knecters besoldningh. GR 13: 171 (1540).
b) sjöt. till GISSA, v. 3 b; äv. i uttr. göra gissning. Göra giszning hwar wed laag han är med Skeppet. Rosenfeldt Tourville 112 (1698). At efter gissning söka Engelska Vallen. Montan Segl. 49 (1787). Jungberg (1873).
2) till GISSA, v. 4. Ther före (dvs. på grund av felen i handskriften) iagh mångestädhes medh ymtan och gissning måste vtleta lijkligeste meningen. Bureus KonStyr. A 5 a (1630). Man har .. uttömt sig i gissningar om den handling, hvari guden varit framstäld. Rydberg RomD 69 (1877).
Ssgr (i allm. till 2): A (†): GISSNING-VIS, se B.
B: GISSNINGS-FÖRMÅGA.
1) (†) till 1: förmåga att uppställa antaganden l. hypoteser. Edelcrantz i 1SAH 1: 201 (1786, 1801).
-GÅVA. (numera i sht skämts. l. ironiskt) = -FÖRMÅGA 2. Linné SvArb. 1: 66 (1762). Wirsén i 3SAH 14: 171 (1899). —
-KONST. (†)
1) till 1: konst att beräkna l. spå. (Lat.) Astrologia, (Sv.) Gisningz-konst af Stiärnorna. Verelius 244 (1681).
(1) -SATS. (†) hypotes. Han tager det allenast för een giszningssatz och hypothesi. Hiärne 2Anl. 138 (1706). —
-TÄVLAN. Vid en af en nykterhetsloge d. 24 och 25 febr. 1906 anordnad fest .. hade förekommit en s. k. gissningstäflan. 1NJA 1909, s. 29. —
-VIS, adv. (gissning- 1719—1751. gissnings- 1753 osv.)
1) (†) till 1: efter (approximativ) beräkning; på ett ungefär. Gissningvis är klåckan vägandes halftridie Skeppund. VDAkt. 1751, nr 198. Det vidsträckta Savolax (har) ej blifvit refvadt och ordentel. Skattlagt, utan allenast gissningsvis, eller ungefärl. åhr 1664. FoU 16: 190 (1753).
2) till 2: ss. gissning, i form av gissning; efter vad man gissar. Om .. något wissare kan pröfwas, thet jag gissningwis har framfördt i en Tractat om Jordens Gång. Swedenborg RebNat. 1: 25 (1719); jfr GISSNING 1. De öfriga (frågorna) måste han besvara gissningsvis. Stiernstolpe DQ 4: 314 (1819). Gissningsvis har man gifvit .. (Virgilius') namn åt en antik bröstbild i Museo Capitolino. Rydberg RomD 38 (1877). (†) (Operationen) misslyckas .. så ofta som den lyckas, emedan man går gissningsvis. VetAH 1756, s. 264. Anm. Ordet har nu, i sht i fackspr., ofta ersatts med uttr. sådana som ”icke med full säkerhet”, ”med all reservation” o. d. l., då det ansluter sig till GISSNING 1, med ”hypotetiskt” o. d.
Spoiler title
Spoiler content