HÄRUNDER4~10 l. 040 (häru´nder Weste; här´unnd'r o. härúnnd'r Dalin), adv.
1) (i skriftspr.) i lokal bem.: under denna l. detta osv. Härunder vilar (osv.; i sht förr ofta förekommande inskrift å gravsten). Bellman Gell. 115 (1793). BEMalmström 6: 8 (1840). särsk.
a) (†) i fråga om plats i skrift o. d.: här nedan. Försäkringsgifvarne, hvar och en efter sin här under teknade andel. PH 5: 2999 (1750).
b) bildl., i fråga om hemlig avsikt l. mening, baktanke l. svek o. d. som döljes av l. ligger bakom ngns ord l. handlingar o. d.; nästan bl. i förb. med verben ligga o. vara. Det ligger något härunder. Tå sade the Swenske sigh befruchta, att här vnder skulle wara swick och hinderlist. Svart G1 5 (1561). Det är något härunder. Nordforss Aftonm. 85 (1796). Cavallin (1875).
2) i fråga om det förhållande att ngt lyder under l. förstås l. inbegripes under ngt o. d.: under l. ibland detta l. dessa osv. Härunder förstås l. förstår jag (osv.). PrivBergsbr. 1649, 4: mom. 15. Du förstår ganska väl, at jag icke härunder (dvs. under ”nattvandrare”) begriper brandvakter. Posten 1769, s. 913. Enberg i 2SAH 11: 288 (1825).
3) i fråga om mått l. antal l. grad l. pris o. d.: under l. mindre än det nu nämnda. Härunder kan jag inte gå (med avs. på priset för en viss vara). Ahlman (1872).
4) för att beteckna att en handling är samtidig med l. åtföljer en annan o. d.: härvid, l., i fråga om tid: under detta l. denna tid. Härunder (dvs. vid framställning av annat än riddarbedrifter) besjälas de (dvs. riddarvisorna) väl oftast af en rörande elegisk stämning. Hammarsköld SvVitt. 1: 20 (1818). Cannelin (1921). —
