SAOL     SO     SAOB     Alla tre   läs på saob.se
SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1931  
HIKEN, adj.; pl. -kne.
Etymologi
[sv. dial. (Skåne) higen, hien, avledn. av higa, eftersträva, motsv. sv. dial. hik(j)a, flåsa, flämta, d. hige, nor. hika; jfr mnt. hīgen, andas tungt, feng. hiȝian, sträva efter; av ljudhärmande urspr.; jfr HICKA]
(†) fiken (efter ngt), som har otåligt begär (efter ngt). De (varda) så hikne efter Guds rike och dess hjälp, at (osv.). Borg Luther 2: 853 (1753).
Spoiler title
Spoiler content