SAOL     SO     SAOB     Alla tre   läs på saob.se
SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1933  
INDIVIDUALITET in1divid1ɯal1ite4t, r. (l. f.); best. -en; pl. -er.
Etymologi
[jfr t. individualität, eng. individuality, fr. individualité; av mlat. individualitas, till individualis (se INDIVIDUAL)]
1) filos. egenskap(en) l. förhållande(t) att vara en individ l. en fullt bestämd, odelbar enhet; tillvaro ss. individ l. individuellt ting. Utan individualitet gifves .. ingen realitet. Höijer 2: 32 (1799). Borelius Metaf. 185 (1887).
2) om sammanfattningen av de kännetecken varigm en person l. sak skiljer sig från alla andra av samma slag; egenskaper o. särdrag vilka, tillsammantagna, äro utmärkande för en individ; individuell karaktär; äv. pregnant: starkt framträdande, egenartad, säregen l. originell karaktär, ”personlighet”. LittT 1795, s. 354. En individualitet måste artisten äga. Höijer 3: 172 (1810). (Minnestecknaren) måste hafva en säker blick för de finare själsdrag, som gifva den tecknade bilden individualitet. CGStrandberg i 2SAH 45: 61 (1869). Det djupare inträngandet i religionerna leder in på de enskilda religionernas individualitet. SvTeolKv. 1930, s. 155. — jfr DIKTAR(E)-, FÖRFATTAR(E)-, KONSTNÄRS-, SKALDE-INDIVIDUALITET m. fl.
3) (†) (för en person utmärkande) särdrag, individuell egenskap. Rademine Knigge 1: 98 (1804). Hvar och en (människa har) .. vissa egenheter, individualiteter. Tegnér FilosEstetSkr. 252 (1808).
4) individ (person l. sak); ofta pregnant: utpräglad l. egenartad personlighet. Phosph. 1813, s. 324. Grefvinnan Ugglas: en märkvärdig individualitet som af flere skäl är mig obeskrifligt kär. Tegnér (WB) 6: 519 (1830). Subjectet (i det singulära omdömet) är en Enskildhet, en individualitet. Snellman ElCurs 2: 54 (1840). Larsson Psyk. 47 (1896).
Ssg: (1, 2) INDIVIDUALITETS-LÖS. som saknar individualitet. Det blott allmänliga, abstrakta, individualitetslösa. BEMalmström 5: 385 (c. 1860). 2NF 32: 635 (1921).
Spoiler title
Spoiler content