publicerad: 1933
IN ssgr (forts.; jfr anm. sp. 274):
IN-KOK. (mindre br.) kok. vbalsbst. till -KOKA: inkokning; konkret. SvTyHlex. (1851). Sundén (1885). Frukt av årets inkok. Östergren (1928; angivet ss. mindre vanl.). —
-KOKA, -ning. [jfr t. einkochen]
1) i sht kem. o. tekn. koka (vätska) för att minska l. helt avlägsna dess halt av vatten l. andra flyktiga beståndsdelar, varigm en (mera) tjockflytande massa l. fast ämne l. förening erhålles, hopkoka; äv. med obj. betecknande massa osv., erhållen gm kokningen. Linc. (1640; under decoquo). Phosphor Syra .. kan inkokas till glas art. CAEhrensvärd Brev 2: 30 (1795). Jag .. lät .. inkoka det (dvs. vattnet) till torr återstod. Berzelius Själfbiogr. 44 (c. 1845). Den tjocka tjäran inkokas uti en jern- eller kopparkittil vid sakta eld tills alla flyktiga delar afdunstat. Rejmers Koln. 34 (1868). Flera läster af salt, som der inkokades af hafsvattnet. Styffe Un. 18 (1880). Frykholm Ångm. 106 (1881). 2NF 19: 609 (1913). särsk. i fråga om inkokning av vätska med däri lagd växt(del) varav man gm inkokningen vill erhålla dekokt. Adlerbeth HorSat. 91 (1814; lat. orig.: incoquere). TT 1878, s. 261.
2) kok.
a) med avs. på vissa fiskrätter med stelnat gelé: tillreda, urspr. o. stundom alltjämt med inkokning (i bet. 1) av spadet, så att det vid avsvalnandet stelnar; i sht i p. pf. ss. adj. Inkokt lax, ål, braxen, stenbit, aladåb på lax osv. Hagdahl Kok. 342 (1879). Sandström Husmanskost 55 (1899).
b) urspr. o. eg.: gm inkokning (i bet. 1) av (vanl. med socker tillsatt) fruktsaft l. av sockerlag med däri lagda frukter framställa produkter (saft, mos, sylt, marmelad o. d.) som kunna förvaras längre l. kortare tid; senare o. numera bl. i allmännare anv.: gm kokning (o. i samband därmed åstadkommen sterilisering) konservera (frukt, grönsaker, kött o. d.) l. framställa (viss konserv, ss. sylt, kompott o. d.), koka in. UB 5: 222 (1874). Ärter inkokta på konservburkar. HemKokb. 370 (1903). Frukt förvaras äfven genom inkokning på många olika sätt, som sylt, kompott, salad, mos, marmelad, gelé och saft. Walin Födoämn. 149 (1906). Inkokning av frukt på hermetiskt slutna glas. HemKokb. 387 (1926).
3) (i fackspr.) koka bort (viss kvantitet); numera bl. i pass. med intr. bet.: avgå gm kokning, koka bort. Valleria Hush. 55 (c. 1710). Koka, til thes at 3/4 äre inkokte. Lindestolpe Färg. 40 (1720). Inkoka tredie delen af drikken. Schultze Ordb. 2389 (c. 1755). Ej mera vatten (hälles i kastrullen med potatis) än att detta är ”inkokt” då potatisen är färdig. Ekberg Hvad äta? 178 (1899).
4) (i fackspr.) intr., om vätska: gm kokning minskas så att en (mera) tjockflytande massa l. fast ämne l. förening erhålles. Salé 40 (1664). Under ständig omröring får (vörten) inkoka till sirupkonsistens. Lindberg Ölbr. 79 (1885). Om soppan skulle inkoka för mycket, spädes det med kokhet vatten. Montell Frun 52 (1898).
5) i sht kem. o. tekn. under o. gm kokning impregnera (ngt med ngt). En .. släplina, väl inkokad med vaselin och fett. SD(L) 1896, nr 70, s. 8.
Ssg (till -KOKA 2 b): inkoknings-apparat. apparat för sterilisering av grönsaker, frukt, kött o. d. i hermetiskt slutna kärl (glasburkar). VaruförtTulltaxa 1: 330 (1912).
Spoiler title
Spoiler content