publicerad: 1939
KÅSERI kå1seri4, n.; best. -et l. -t; pl. -er. (förr äv. med fr. stavning)
Etymologi
kåserande; numera nästan bl. konkretare: i kåserande stil hållen (hållet) skildring l. framställning l. föredrag l. uppsats l. tidningsartikel o. d. Ett kåseri över, äv. om ett ämne. AB 1860, nr 91, s. 3. (Fransmannen) konverserar lätt och angenämt under mer eller mindre spirituella kåserier öfver dagens företeelser och ”on dits”. Torpson Eur. 1: 158 (1895). Ett filologiskt kåseri. Linder Apostroft. 1 (1897). (Musset) var en mästare i det lyriska kåseriet, där han lät tonfallen växla mellan löje och vemod. BonnierLittH 4: 132 (1930). DN(A) 1933, nr 102, s. 10 (om radioföredrag). — jfr RADIO-, TIDNINGS-KÅSERI.
SAOB
Spoiler title
Spoiler content