SAOL     SO     SAOB     Alla tre   läs på saob.se
SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1935  
KETIF, m.
Ordformer
(ketijff)
Etymologi
[av mnt. ketīf, motsv. mnl. keitijf, ketijf, catijf, av ffr. caitif, chétif (fr. chétif), usel, eländig person, av lat. captivus, fånge (jfr KAPTIVERA)]
(†) usel människa, usling, skurk. Fosz 413 (1621; nt.: ketīf). Isgrim swor Eedhen ..: / At Reynick war en stoor Förrädher, / En Tiuff, en Mörder och Miszdeder, / En Hoorkarl, och en falsk Ketijff. Därs. 542 (Weigere: Kattiff; nt.: ketīf).
Spoiler title
Spoiler content