KINESERI ɟine1seri4, äv. (i bet. 1, 2) CHINOASERI ʃin1oas1eri4 l. -ωas1- l. -åas1-, n.; best. -et l. -t; pl. -er.
Ordformer
(chinoiseri 1867—1914. kineseri 1877 osv.)
Etymologi
[jfr d. kineseri, t. chinoiserie; i formen chinoaseri är ordet lånat från fr. (l. t.), i formen kineseri är det avledn. av KINESunder påvärkan av chinoaseri]
1) (i sht i fackspr.) efterbildning av kinesiska förhållanden, i sht kinesisk konst o. d.; kinesisk stil l. smak. I Sverige bildar Kina slott slutet på kineseriet såsom mod. AStrindberg i Framtiden 1877,s. 501. I .. (Watteaus) graciösa ornament lefver rococostilens väsen med sitt teaterlynne och sitt kineseri. Laurin Konsth. 361(1900). SvD(A) 1931, nr 219, s. 22.
2) (i sht i fackspr.) koll. l. i pl., konkret, om prydnadsföremål o. d. tillvärkade i Kina l. efter kinesiska mönster; äv. om kinesiska dekorationsmotiv o. d. Nisbeth(1867; pl.). MeddSlöjdF 1889, s. 97. Broar, hvita och läckert skurna som kineseri i elfenben. Berger DrömHelv. 13(1906). Matsalen (på Strömsholms slott) dekorerades 1774 av Lars Bolander med kineserier. VästmFmÅ 11: 14(1921).
3) litt.-hist. om litteraturalster med kinesiskt motiv l. skrivet i kinesisk stil o. d. Kineseriet ”Den sköna prinsessan Li-Hang-Tse” (av Anna M. Roos). SD 1899, nr 555, s. 3.Upsala(A) 1928, nr 16, s. 4.
4) [med syftning på det sega, ofta formalistiska fasthållande vid äldre former o. seder o. det därmed sammanhängande pedanteri som ofta kännetecknar kineserna] i nedsättande anv.: pedantiskt iakttagande av minutiösa l. meningslösa bestämmelser, löjligt o. överdrivet formtvång; i pl. om meningslösa l. formalistiska bestämmelser l. regler o. d. Plåga eleverna med (matematiska) formler och kineserier. PedT 1905, s. 219. Att .. arbeta med en glidande löneskala, baserad på levnadskostnadsindex, är .. rena kineseriet. SvD(A) 1930, nr 66, s. 3.Hellström RedKav. 113(1933).
