KOMMUNIKÉ kom1ɯnike4 l. -un-, ngn gg -yn-, l. 01—, r.; best. -n l. -en; pl. -er.
Ordformer
(förr äv. skrivet communiqué)
Etymologi
[jfr t. kommuniqué; av fr. communiqué, p. pf. av communiquer, meddela, av lat. communicare (se KOMMUNICERA)]
av regering l. ämbetsvärk l. offentlig myndighet l. institution l. kommitté l. nämnd o. d. (gm tidningspress l. rundradio o. d.) utsändt meddelande till allmänheten; i sht om meddelande varigm regeringen osv. vill giva upplysning om ngt icke allmänt känt förhållande l. om sin ståndpunkt i ngn viss fråga o. d. Den communiqué, som regeringen lät införa i den officiella tidningen. NDA 1893, nr 164, s. 2. SvRiksd. II. 11: 302 (cit. fr. 1927).
