SAOL     SO     SAOB     Alla tre   läs på saob.se
SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1937  
KONCENTRATION kon1säntratʃω4n l. -sen-, l. konsän1-, l. -aʃ- (kånnsänntratschón Dalin), r. l. f.; best. -en, vard. (utom i södra Sv.) äv. =; pl. -er.
Ordformer
(förr äv. skrivet con-)
Etymologi
[jfr t. konzentration, eng. o. fr. concentration; till KONCENTRERA]
vbalsbst. till KONCENTRERA: handling(en) l. värksamhet(en) att koncentrera; äv. konkretare.
1) motsv. KONCENTRERA 1. Kempe Krigzpersp. 18 (1664). En koncentration av centralbankernas kassahållning i stora finanscentra. Cassel TeorSocEkon. 463 (1934). — särsk. i konkretare anv.: koncentrat (i bet. c). Hon hade .. varit som nordens korta, flyktiga sommar, en koncentration af skönhet och lycka. Ahrenberg Landsm. 54 (1897). Engström Lif 38 (1907).
2) (mindre br.) mil. motsv. KONCENTRERA 2. SC 3: 140 (1822). HT 1917, s. 276.
3) motsv. KONCENTRERA 3. Larsson Bildn. 37 (1908). (Skalden intygade) att han blott behövde något ögonblicks koncentration för att .. känna sig buren av den produktiva strömmen. SvD(A) 1935, nr 181, s. 9. — jfr VILJE-KONCENTRATION.
4) motsv. KONCENTRERA 4.
a) metall. motsv. KONCENTRERA 4 a. Rinman 1: 398 (1788).
b) kem. o. fys. motsv. KONCENTRERA 4 b; ofta konkretare: styrkegrad, halt (av visst ämne). Wallerius ChemPhys. 1: 303 (1759). Narkosgraden .. är beroende på narkosmedlets koncentration i blodplasmat. LbKir. 1: 427 (1920). Starck Kemi 299 (1931).
5) motsv. KONCENTRERA 5. Snoilsky i 3SAH 9: 45 (1894). Berättelsen .. är skriven med mönstergill koncentration. SvD(A) 1933, nr 314, s. 13.
Ssgr: (4 b) KONCENTRATIONS-ELEMENT. fys. galvaniskt element vars båda elektroder äro nedsänkta i saltlösningar med olika koncentration. TT 1901, K. s. 6. —
(3, 5) -FÖRMÅGA. —
(4 b) -GRAD. kem. o. fys. jfr GRAD, sbst.1 3. Pasch ÅrsbVetA 1839, s. 47. —
(1) -LÄGER. [jfr t. konzentrationslager; efter eng. concentration camp] vid krigstillfälle upprättat interneringsläger för civila personer som äro medborgare i fientlig stat; äv. om dylikt, under vissa inrikespolitiska förhållanden (i vissa länder) förekommande läger för personer som anses utgöra en fara för statens l. den härskande regimens bestånd; äv. (mera tillf.) om straff bestående i internering i dylikt läger. Pienaar Steijn 101 (1902; i fråga om förh. under boerkriget). Övriga sammansvurna (mot Sovjetunionen) ha dömts till koncentrationsläger. UNT 1929, nr 10360, s. 5. Böök HitlTyskl. 32 (1933). —
(1) -LÄSNING. pedag. läsning (i skola) varvid olika ämnen växelvis under en viss del av läsåret erhålla ett större antal timmar o. under en annan ett mindre timantal l. helt nedläggas, periodläsning. SvD(A) 1919, nr 245 A, s. 5. —
(4 b) -PANNA. tekn. panna för koncentrering av lösning. TT 1878, s. 222. —
(4 a) -SKÄRSTEN~20 l. ~02. metall. = -STEN. 3NF 14: 969 (1931). —
(4 a) -SMÄLTNING. [jfr t. konzentrationsschmelzen, eng. concentration-smelting] metall. smältning (av malm o. d.) i syfte att åstadkomma koncentrering av metallhalten. Rinman 2: 704 (1789). Rig 1928, s. 110. —
(4 a) -STEN. [jfr t. konzentrationsstein, ävensom eng. concentration-metal] metall. koncentrerad skärsten. Liedbeck KemTekn. 312 (1864). NoK 76: 63 (1927).
Spoiler title
Spoiler content