SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1938  
KURANT kuran4t l. kɯ-, sbst.1, äv. KORANT kωran4t, l. ko- l. kå-, r. l. m. l. f.; best. -en; pl. -er.
Ordformer
(vanl. skrivet c-. korant (cor-) 16201913. courant 1642 (: Couranter, pl.), 16851765. courante 18711931. couratter, pl. 1688. curant 17081734. currant 16211734)
Etymologi
[sv. dial. korant; jfr d. kurante, kurrente, korrente; av fr. courante, p. pr. f. av courir, löpa (se KURANT, adj.); jfr it. corrente]
(förr) benämning på en gammal fransk dans i trippeltakt; musik till denna dans. Prytz OS C 2 b (1620). SDS 1913, nr 228, s. 3. SvUppslB 6: 582 (1931).
Spoiler title
Spoiler content