publicerad: 1937
KOSTBAR kos3t~ba2r, adj. -are. adv. -T.
Etymologi
1) som kostar l. kostat mycket pängar, dyrbar.
a) som betingar ett högt pris, vars förvärv medför stor kostnad; numera bl. (i vitter stil, ngt arkaiserande) mer l. mindre med anslutning till 2 l. 3; jfr KOSTLIG 1, KOSTSAM a. NTessin d. y. (c. 1710) hos Josephson Tessin 2: 126. 2RA 1: 488 (1723). Något kostbart och skadeligt Kramgods. Dalin Arg. 1: 125 (1733, 1754). Kostbara Pälsvärk. Djurberg GeogrUngd. 230 (1781). Kostbara ädelstenar. Carlson 1Skolgeogr. 109 (1889). Pärlan i det hela, ”kung Eriks gemak”, som man kunde likna vid ett kostbart skrin. Hahr ArkitH 440 (1902); jfr 2.
b) (numera bl. i vitter stil, ngt arkaiserande) som kräver l. medför stora kostnader l. utgifter; jfr KOSTSAM b. Stiernhielm Lycks. 1 (1650, 1668). De kostbara krigen. HC11H 2: 27 (1664). Hans kostbara lefnadsvanor. 2SAH 62: 107 (1885). Annerstedt UUH II. 2: 44 (1909). — särsk.
γ) (numera knappast br.) om byggnad, industriell anläggning, institution, monument o. d.: som uppförts l. anlagts l. inrättats l. åstadkommits med stora kostnader; jfr KOSTSAM b β. CivInstr. 98 (1723). Den i .. (Vadstena) inrättade kostbara Kammarduks-Fabriquen. Tuneld Geogr. 16 (1762). Djurberg GeogrUngd. 77 (1781; om dammanläggning). Estlander KonstH 443 (1867; om monument).
a) (numera bl. i vitter stil, ngt arkaiserande) om sak: som synes ha krävt stor kostnad, praktfull, ståtlig, storartad, utomordentlig; äv. bildl. Då wi ankommo till ett öfwermåttan kostbart slott wid namn Freihane. KKD 2: 25 (1705). Ormen långa (var) .. berömdt .. såsom det största och kostbaraste (skepp) man sett i Norden. Geijer Skald. 141 (1815, 1835). De dityrambiska poem, vari .. (Stagnelius) besjöng Öland .. äro så kostbart utstofferade, att man icke känner igen den karga verkligheten. Böök ResSv. 99 (1924); jfr 4.
b) (†) om person: som uppträder med prakt o. ståt, luxuös. En af vår Tids kostbaraste Damer. Thorild (SVS) 1: 302 (1778).
3) (numera bl. i vitter stil, ngt arkaiserande) utan tanke på kostnad l. pänningvärde: värdefull; jfr KOSTLIG 3.
a) av högt värde, värdefull; förr äv. om rön o. d.: betydelsefull. Lucidor (SVS) 282 (1673). Desse kostbahre .. länder. LReg. 268 (1676; om Skåne, Halland, Blekinge). Det är ju inga penningar för så kostbart gods? Dalin Arg. 2: 294 (1734, 1754). Af Bergmästaren Herr Qvists kostbara Rön .. finnes att (osv.). Rinman JärnH 681 (1782). För vår litteraturhistoria utgör (Markalls sömnlösa nätter) .. ett kostbart aktstycke. Sturzen-Becker 1: 10 (1861). — särsk. (†) om tid: dyrbar. Porath Pal. 1: Dedik. 1 (1693). Höpken 2: 593 (1759).
b) värdefull för hjärtat l. känslan, värderad, dyrbar, kär. Så värd, så kostbar, så ädel och så ovärderlig är en rätt upriktig Vän. Tessin Bref 1: 31 (1751). Ett erkännande från hennes generals mun var henne kostbart. Petri Ouchterlony 356 (1924).
4) som är utmärkt i sitt slag, ypperlig; utsökt, fin; numera bl. (i vitter stil) dels om dryck o. d., dels om konstnärlig framställning o. d.; jfr KOSTLIG 4. Kostbart Mulbete. Tuneld Geogr. 2: 247 (1773). (Han) dricker kostbar hemmabryggd körsbärslikör. Böök 4Sekl. 141 (1928). De kostbaraste viner. Östergren (1930). Den högsta njutningen bereder dock Gösta Ekman som prins Erik. .. Denne bleke, degenererade furste är en kostbar studie på artisteriets yttersta gräns. SvD(A) 1930, nr 262, s. 15.
5) (numera mindre br.) kostlig (se d. o. 5). Weste FörslSAOB (1823). Henrik Wranérs kostbara skånska dialoger. Ekelund TyUts. 72 (1904, 1913).
Avledn.: KOSTBARHET, r. l. f. särsk. (numera bl. i vitter stil, ngt arkaiserande) till 1 a, 2 a; äv. konkret: dyrbar l. värdefull sak. LMil. 4: 733 (1695). Völund sattes på en holme för att smida kostbarheter åt konungen. Geijer Häfd. 304 (1825). (Karl Knutsson Bonde) lät .. gömma en del af sina kostbarheter och penningar uti Svartbrödraklostret. Fryxell Ber. 2: 185 (1826). Östergren (1930).
Spoiler title
Spoiler content