SAOL     SO     SAOB     Alla tre   läs på saob.se
SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1938  
KROCKA krok3a2, v. -ade. vbalsbst. -ANDE, -NING; jfr KROCK.
Etymologi
[till KROCKERA o. KROCKET]
1) (ngt vard.) krockera. NF 3: 654 (1879). Knappast en enda gång lyckades han krocka. Höglund Lyt. 52 (1910). Smällen av ett krockande träklot. Fogelqvist Minn. 102 (1930). jfr BORT-KROCKA.
2) (vard.) stöta samman, kollidera; äv. tr.: stöta samman med (fordon o. d.); särsk. i fråga om motorfordon. Medan en poliskonstapel höll på att skriva upp .. bilarnas nummer kom en fjärde bil .. och krockade droskbilen nr tre. SvD(A) 1931, nr 117, s. 13. Buss och spårvagn krocka på Norra Bantorget. Därs. 1933, nr 222, s. 5 (rubrik).
Särsk. förb.: KROCKA IHOP10 04. (mindre br., vard.) till 2. SvD(A) 1931, nr 220, s. 8. DN(B) 1933, nr 222, s. 11.
Spoiler title
Spoiler content