publicerad: 1938
KUCKULURE, m.
Etymologi
[jfr ä. d. kukelures, person som lever ensamt, tillbakadragen person, d. dial. (Jyll.) kukkeluris, mycket försiktig person; sannol. till KUCKELURA; jfr ANF 16: 161 (1900)]
Spoiler title
Spoiler content