SAOL     SO     SAOB     Alla tre   läs på saob.se
SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1938  
KUNSKAPARE kun3~ska2pare, förr äv. KUNDSKAPARE, i bet. 1 o. 3 m.||ig., i bet. 2 r. l. m.; best. -en, äv. -n; pl. =; förr äv. KUNSKAPER, m.; pl. = (jfr den etymol. avd. nedan).
Ordformer
(kun- 1553 osv. kund- 1544—1807. kundz- 1596. -schaf(f)t(h)er, pl. 1561—1563. -skaffere, pl. 1558. -skaffter, pl. 1544— c. 1580. -skapare c. 1585 osv. -skaper, sg. 1556. -skaper, pl. 1553—1671. -skapter, pl. 1546)
Etymologi
[jfr d. kundskaber, mnt. kuntschopper, holl. kondschapper, t. kundschaffer, kundschafter; vbalsbst. till KUNSKAPA. Pl.-formerna på -er kunna äv. i någon utsträckning tänkas höra till KUNSKAP 9]
1) (numera bl. ngn gg utanför militärt fackspr.; jfr dock ssgrna) spion; spejare, spanare; jfr KUNSKAPA 3 a. Alle the kundskaffter och förspeijere som wåre Fiender wele man skicke hijt in. G1R 16: 135 (1544). De Norrske (hava) flere Espioner och kundskapare .. på sin sida, än vij på vår, som vetta at berätta alt hvad vi oss företaga. RJvFersen (1713) i HSH 3: 184. Under kriget opererade hon även som spion, än i tysk sold och än som kunskapare åt engelsmännen. SvD(A) 1930, nr 312, s. 6.
2) (numera föga br.) sjömil. fartyg som användes för spaningstjänst, spanare, spaningsfartyg; jfr KUNSKAPA 3 a. Bäckström FrSpr. 232 (1729). Som förut omtalats, är (kryssaren) Örnen afsedd att fylla platsen som kunskapare och minbåtsjagare. GHT 1896, nr 299 A, s. 3.
3) i bildl. anv. av 1: ”spion”; rapportör; meddelare; jfr KUNSKAPA 3 b. 2SAH 58: 189 (1882). En ung adjutant, en vän till Vronskij, som var hennes kunskapare .., hade sagt henne, att (osv.). Agrell Tolstoj Kar. 2: 110 (1925).
Ssgr: (jfr 2) KUNSKAPAR-, äv. KUNSKAPARE-FARTYG~20 l. ~02. (numera föga br.) sjömil. TSjöv. 1901, s. 387. VFl. 1918, s. 24. —
-TJÄNST.
1) (numera föga br.) mil. o. sjömil. till 1 o. 2. Det lätta (rytteriet) åter användes (under Alexander den stores tid) .. till kunskapare- och säkerhetstjensten. KrigVAH 1885, s. 2. TSjöv. 1901, s. 148.
2) bildl., till 3. Utredningsmännen ha lagt fram åtskilligt upplysningsmaterial, delvis tydligen hämtat från polisens kunskapartjänst. DN(A) 1935, nr 49, s. 2. —
-VÄSEN l. -VÄSENDE.
1) (numera föga br.) mil. till 1. (General Klingspor) uraktlät alldeles att genom ett ordnat kunskaparväsen förvissa sig om fiendens verkliga styrka. Grimberg SvH 460 (1908). Gummerus JägAktivist. 194 (1927).
2) bildl., till 3. LAHT 1898, s. 178.
Spoiler title
Spoiler content