publicerad: 1940
LITURGIST -is4t, m.||(ig.); best. -en; pl. -er.
Ordformer
(förr äv. lith-)
Etymologi
(föga br.; jfr dock slutet) person som ivrar för l. särskilt sysslar med liturgi. Björnståhl Resa 1: 67 (1770). särsk. hist. om anhängare av J. III:s liturgi. RA I. 3: 63 (1593). SvKyrkH III. 2: 107 (1933). —
Avledn.: LITURGISTISK, adj. hist. som avser striden om J. III:s liturgi; äv. om person: som var anhängare av l. använde J. III:s liturgi. Lundström LPGothus 1: 3 (1893). SvKyrkH III. 2: 102 (1933).
Spoiler title
Spoiler content