[sydsv. dial. mastig, frodig (om växande säd); jfr ä. d. mastig, modig, mäktig, d. mastig, övermodig, stor, nor. dial. mastig, kraftig, frodig, obändig; av nt. l. t. mastig, tjock, korpulent, välnärd, till t. mast, gödande av djur, gödande bete]
(vard.) stor, frodig, tjock; äv., om person: fet, korpulent, äv.: kraftig, stark, duktig; äv., om föda: fet, kraftig, närande; ss. adv.: mycket, betydligt, duktigt. Knyck opp'en på två (dvs. lyft upp tyngden på två armar över huvudet), så är du mastig. TIdr. 1897, s. 135. De voro allesamman feta, breda, mastiga män, vidtberömda kortoxar och starka i dryckjom. Nordlindh Chans. 78(1907). Skånes mastiga rätter. Larsson Solsid. 18(1910). ”Mastigt kallt”, anmärkte Edwin till honom. Rydelius Bennett Tu 352(1923).
SAOB
