MATERIALISERA mat1erial1ise4ra l. 01—, i Sveal. äv. -e3ra2, v. -ade. vbalsbst. -ANDE, -ING; jfr MATERIALISATION(se avledn.).
Etymologi
[jfr t. materialisieren; av fr. matérialiser; till senlat. materialis, adj. (se MATERIAL, adj.)]
göra (ngt immateriellt l. andligt) materiellt l. jordiskt; lekamliggöra; förkroppsliga; göra synlig o. påtaglig; framställa l. betrakta (ngt andligt) ss. kroppsligt; förvärkliga; stundom med mer l. mindre föraktlig bibet.: göra (ngt högt o. andligt) krasst o. jordbundet; ofta i pass. l. ss. refl.: ta l. ikläda sig kroppslig l. värklig l. jordbunden gestalt; ta sig påtagligt uttryck. Polyfem II. 11: 4(1810). Man har så ofta materialiserat anden: skulle man icke i grunden med ännu mera skäl kunna förandliga materien? Trana Psych. 1: 29(1843). Bekännelsen skall göras lefvande och tron materialiseras i handling. VL 1906, nr 250, s. 3. Fru Varén såg ut som ett materialiseradt ord och det ordet var: Knöl! Engström Äfv. 74(1908). ”Mammonismen” hotade .. att materialisera, mekanisera det sociala livet. Steffen Krig 2: 245(1915). — särsk. (i fackspr.) i fråga om vissa fenomen vid spiritistiska seanser vid vilka ett medium lyckas framställa synbara, dimmiga skepnader o. d. (tolkade ss. förkroppsligade andar); äv. refl. NF 15: 268(1890). Eriksson Martensen-Larsen SpiritBländv. 1: 47(1924). jfr DE-,RE-MATERIALISERAm. fl.
Avledn.: MATERIALISATION, r. l. f. [jfr eng. materialization, fr. matérialisation] materialisering; förkroppsligande; ofta konkret. (Den vita färgen) är likasom en materialisation af .. (ljuset) och en motsats till mörkret. Rydberg DSkön. 143(1889). Siwertz Varuh. 59(1926; konkret). särsk.
a) fys. alstrande av materia gm ljusstrålning. 3NF 23: 93(1937).
