publicerad: 1944
METYLEN met1yle4n l. me1-, n.; best. -et.
Ordformer
(förr äv. med fransk stavning)
Etymologi
[jfr t. methylen, eng. methylene; av fr. méthylène; bildat av gr. μέϑυ, vin, o. ὕλη, trä]
kem. tvåvärd kolväteradikal. Keyser Kemien 3: 157 (1876). Metylen .., den tvåvärda radikalen CH2 =. SvUppslB (1934). jfr Berzelius ÅrsbVetA 1835, s. 375. —
Ssg: metylen-blå-färgnings-metod(en). biol. metod för studiet av vissa oxidationsreduktionsprocesser i biologiska system, grundad på vissa enzymsystems förmåga att överföra väte från vissa ämnen till metylenblått. 3NF 23: 127 (1937). —
-BLÅTT, n. kem. visst tjärfärgämne som utgöres av ett mörkblått till rödbrunt pulver o. bl. a. användes till färgning av bomull o. mikroskopiska preparat samt (vid det s. k. reduktasprovet) för påvisande av bakterier i mjölk. (Ekenberg o.) Landin (1893). —
-KLORID. färglös, kloroformluktande, giftig vätska som erhålles gm invärkan av klor på metan l. metylklorid. SFS 1917, s. 2322. —
Spoiler title
Spoiler content