publicerad: 1948
NÄSTINGEN l. NÄSTINGENS, adv.
Ordformer
(-en 1700—1731. -ens 1694)
Etymologi
(†) nästan; äv. i uttr. nästingens .. ej, knappast. Min son som är een stoor Gudz fånge, iag (dvs. ja) så stoor at iagh nästingens det ey beskrifwa kan. VDAkt. 1694, nr 1084. Så länge iag nästingen för intet tiäna och skatta skall. Därs. 1707, nr 806. Därs. 1731, nr 180.
Spoiler title
Spoiler content