NEKTARIUM näkta4rium l. nek-, äv. 0302, n.; best. -iet; pl. -ier.
Ordformer
(förr äv. nect-)
Etymologi
[jfr t. nektarium, eng. nectary, fr. nectaire; av nylat. nectarium; avledn. av NEKTAR]
bot. honungskörtel; honungsgömme. Herr Præses (dvs. Linné), då Han skulle namngifva detta honingsredande verktyg på blommorne, har kallat det Nectarium (Honings-hus). Linné Skr. 4: 304(1778; möjl. lat.). Berzelius Kemi 4: 221(1827). Sjöstedt Storv. 481(1911).
