NESSOS näs4os l. NESSUS näs4us, m.
Ordformer
(nessos- 1913 (: Nessosklädnad) osv. nessus- 1833 (: Nessusklädsel) osv.)
Etymologi
[jfr t. o. eng. Nessus, fr. Nessos, Nessus; av lat. Nessus (gen. Nessi) resp. gr. Νέσσος]
i den grekiska mytologien namn på en kentaur som dödades av Herakles.
Ssgr [i allm. med motsvarigheter i t., eng. o. fr.] (i vitter stil): A [av den lat. gen. Nessi] (†): NESSI-DRÄKT, se B.
B: NESSOS- l. NESSUS-DRÄKT. (nessi- 1851—1858. nessos- 1913 osv. nessus- 1865 osv.) nessosmantel. Ridderstad Samv. 1: 308 (1851). —
-MANTEL. eg. (i den grekiska mytologien): en med den av Herakles' förgiftade pil dödade kentauren Nessos' blod bestänkt klädnad som sändes till Herakles av hans maka Deïaneira (i tro att den i överensstämmelse med den döende kentaurens ord vore ett osvikligt kärleksmedel) o. som bet sig fast vid hans lemmar o. vållade honom så olidliga smärtor att han frivilligt besteg bålet; i jämförelse l. bildl., i sht om ngt som ngn icke kan frigöra sig från o. som besvärar l. plågar l. ”bränner” (o. tär l. gör slut på livskraften); äv. om olycksbringande l. dödande (o. försåtlig) gåva. Hans lärdomsskrud blef ej en Nessus-mantel, / Som tärt det innersta utaf hans lifsrot. Cygnæus 10: 153 (1851). (Biskops-)Skruden .. plågade och pinade .. (Tegnér) och förtärde honom så småningom liksom en förgiftad Nessusmantel. Stridsberg Brandes Tegnér 157 (1878). Östergren (1933; om gåva). —
SAOB
