publicerad: 1949
OKTROJ oktroj4, r. l. m.; best. -en; pl. -er.
Ordformer
(förr äv. oc-. -troi 1837—1857. -troij 1626—1853. -troj 1667 osv. -troji 1776. -troy 1649—1869)
Etymologi
1) (i sht i fackspr.) av vederbörlig myndighet (i regel K. M:t) meddelat tillstånd (för enskild person l. för sammanslutning) att bedriva viss ekonomisk värksamhet (o. vid utövande av dylik värksamhet åtnjuta vissa förmåner l. särskilda rättigheter); äv. konkret, om urkund l. dokument varigm dylikt tillstånd meddelas; i fråga om nutida förh. företrädesvis om för viss tid utfärdat tillstånd att bedriva bankrörelse; förr äv. om den med myndighets tillstånd bedrivna ekonomiska värksamheten; jfr KONCESSION 2. Stiernman Com. 1: 933 (1626). Därs. 5: 290 (1692; om värksamhet). Skogman Bank II. 2: 41 (1846; konkret). Den 13 november 1852 utfärdade Kungl. Maj:t oktroj för ”Kungl. svenska aktiebolaget för järnväg mellan Köping och Hult”. SJ 2: 46 (1906). Bankinrättning, som av Kungl. Maj:t erhållit oktroj. SFS 1915, s. 118. SvD(A) 1934, nr 307, s. 22. — jfr BANK-, DISKONT-OKTROJ. — särsk. (förr): av myndighet utfärdat brev varigm ngn förlänades handelsprivilegium l. monopol på en viss plats o. vari varuprisen för platsen fastställdes. Fellman AntLappm. 3: 288 (i handl. fr. 1751). HFinlLappm. 2: 459 (1779).
2) (i fråga om utländska förh.) om viss indirekt kommunalskatt; särsk.: stadstull. Åstrand (1855). SDS 1898, nr 556, s. 1 (om stadstull i Italien). 3NF (1931).
(1 slutet) -PRIS, n. (förr) om varupris som fastställts i av myndighet utfärdade handelsprivilegier. Fellman AntLappm. 3: 288 (i handl. fr. 1751). —
-VILLKOR~02 l. ~20. villkor som gäller för oktroj.
Avledn.: OKTROJIST, m. (octroyst) (†) oktrojinnehavare; anträffat bl. i pl. Stiernman Com. 5: 289 (1692).
Spoiler title
Spoiler content