publicerad: 1949
OKULÄR ok1ulä4r l. å1- l. ωk1- l. ω1-, l. -ɯl-, l. -æ4r, äv. (numera nästan bl. i ssgr) OKULAR -la4r, adj.; adv. -T.
Ordformer
(oculair 1740—1749. oculer 1747—1760. okular (ocul-) 1693—1933, i ssgr 1729 osv. okulär (ocul-) 1817 osv.)
Etymologi
[jfr eng. ocular, fr. oculaire; ytterst av lat. ocularis, ocularius, ögon-, till oculus, öga (se OKULAR, sbst.)]
som har avseende på l. sammanhänger med l. utföres med ögonen, ögon-; utom i fackspr. numera i sht i uttr. okulär besiktning, okularbesiktning. En Ocular Demonstration. Rosenfeldt Nav. 38 (1693; möjl. ssg). Okulära iakttagelser. AtlFinl. 2: 1 (1899). Virkesförrådet uppskattas .. okulärt. SFS 1933, s. 272. Okulär besiktning. TurÅ 1938, s. 212.
Ssgr: OKULÄR- l. OKULAR-BESIKTNING. (okular- 1900 osv. okulär- 1891 osv.) dels (i fackspr.): undersökning l. besiktning (av ngn l. ngt) utförd gm att man (bl. med ögonen o. utan hjälp av optiska instrument o. d.) betraktar personen l. föremålet, dels (ngt vard. l. i kåserande stil) allmännare, om (noggrant) beskådande. WoJ (1891). Jag (hade) underkastats okularbesiktning .. i bara mässingen och befunnits .. lämplig (till krigstjänst). Engström Lif 35 (1903, 1907). (Hon) tog rummet i okulärbesiktning. Sörman AdRevb. 153 (1929). Att genom okularbesiktning avgöra om en vara är klanderfri eller ej. Wirgin Häls. 2: 122 (1931). —
-GLAS. (okular- 1839 osv. okulär- 1740—1889) [i vissa fall möjl. (o. numera ofta av språkkänslan uppfattat ss. en) ssg till okular (resp. okulär), sbst.] opt. om (lins i) okular. VetAH 1740, s. 441. —
-INSPEKTION. (okular- 1729 osv. okulär- 1903 osv.) (numera bl. tillf.) = -besiktning. Biurman Brefst. 157 (1729). Hedenstierna Svenssons 57 (1903). —
Spoiler title
Spoiler content