SAOL     SO     SAOB     Alla tre   läs på saob.se
SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1950  
OREDD ω3~red2, n. orett, p. adj.
Etymologi
[jfr fsv. oredder, oförberedd; av O- 1 o. redd, p. pf. av REDA, v.]
1) icke utredd l. skild isär l. (upp)löst l. (upp)-ordnad. Oredt, färgat eller ofärgat Silke. PH 6: 4306 (1756). 10 ℔ oredt tagel. BoupptVäxjö 1874. särsk. om hår: okammad; stundom med anslutning till OREDA, v. 1 a. Widegren (1788). En stor, lång karl med oredt hår och vildt skägg. TurÅ 1914, s. 4.
2) kok. icke avredd, klar. Oredda soppor. Östergren (1934).
3) icke iordningställd l. beredd (för visst ändamål); oberedd (se d. o. 1); särsk. om hud l. skinn: ogarvad. Schroderus Comenius c 12 a (1639). 5. st: oredda Båckhudar. BoupptRasbo 1708. Oredd åker. Murberg FörslSAOB (1791). Golvet var obeskrivligt smutsigt, britsarna oredda. Martinson OsynlÄlsk. 359 (1943).
Spoiler title
Spoiler content