OSSIANSK os4iansk l. os1ia4nsk, förr äv. OSSIANISK, adj.; adv. -T. Anm. I sht förr användes äv. den till gäliska Oisin (se OSSIANISERA) bildade formen oisiansk. Arfwidsson Oisian 1: 1(1842). NF 7: 781(1883).
Ordformer
(-nisk 1782—1839. -nsk 1818 osv.)
Etymologi
[jfr t. ossian(i)sch, eng. Ossianic, fr. ossianique]
i sht litt.-hist. som liknar l. påminner om Ossian l. som utgöres av l. utmärker l. påminner om l. har avseende på Ossians sånger l. vad där skildras. Thorild (SVS) 1: 46(1781; om Goethe). Gray och Macpherson med sina ossianska bilder. Sylwan (o. Bing) 1: 460(1910). Ossiansk sentimentalitet. Blanck NordRenäss. 76(1911). (Striden) om de Ossianska dikternas äkthet. Schück AllmLittH 5: 427(1924).
