SAOL     SO     SAOB     Alla tre   läs på saob.se
SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1952  
PARALLELLOGRAM par1aläl1ωgram4, ngn gg -lä1l-, l. -og- l. -åg-, äv. 01004 (parallelogra´mm Weste; paralällográmm Dalin), sbst. o. adj.; ss. sbst. r. l. m. (Bergman VSmSkr. 126 (1825) osv.) ((†) n. Rålamb 1: 26 (1690), Weste (1807)); best. -grammen (ss. n. -grammet); pl. -grammer.
Ordformer
(paral- 1805—1889. parall- 1690 osv. -elo- 1690—1906. -ello- 1833 osv. -gram 1690 osv. -gramm 1807—1889)
Etymologi
[jfr t. parallelogramm, eng. parallelogram, fr. parallélogramme; av lat. parallelogrammum, av gr. παραλληλόγραμμον, eg. n. av παραλληλόγραμμος, begränsad av parallella linjer, till παράλληλος (se PARALLELL, adj.) o. γραμμή, linje (jfr -GRAM)]
I. sbst.
1) geom. fyrhörning vars motstående sidor äro parallella; förr stundom i inskränktare anv., om rektangel. Rålamb 1: 29 (1690; om rektangel). TMatFysKemi 1921—22, s. 3. jfr HASTIGHETS-PARALLELLOGRAM. särsk. [jfr motsv. uttr. i t., eng. o. fr.] i uttr. krafternas parallellogram, om kraftparallellogram. VetAH 1818, s. 187. 19Årh. V. 1: 38 (1922). jfr KRAFT-PARALLELLOGRAM.
2) (förr) tekn. mekanism (bestående av rörligt förbundna hävstänger som bilda en parallellogramformad figur) med uppgift att överföra rätlinig rörelse till cirkulär l. cirkulär rörelse till rätlinig; ofta (efter uppfinnaren, den skotske fysikern James Watt, † 1819) benämnd Watts parallellogram. JournManuf. 3: 128 (1833). 2NF 33: 1057 (1922).
II. (†) adj.; = PARALLELLOGRAMMATISK. JournLTh. 1811, s. 125.
Ssgr (i allm. till I 1): PARALLELLOGRAM-FORM. —
-FORMAD, p. adj. Lundström Polcirk. 141 (1881). —
(jfr I 2) -RÖRELSE. (förr) tekn. = parallellogram I 2. Konow (1887). Dædalus 1936, s. 108. —
-TECKEN. mat., boktr. tecken som har formen av en parallellogram (rektangel l. romb). Fahlgrén Boktr. 35 (1853). —
-VÅG; pl. -ar. (i fackspr.) våg vars hävstänger o. tvärstänger äro förenade till en parallellogramformad figur. Moll Fys. 1: 99 (1897).
Avledn. (till I 1 l. II): PARALLELLOGRAMMATISK, adj. [jfr eng. parallelogrammatic, fr. parallélogrammatique] (tillf.) som bildar en parallellogram parallellogramformad. 2NF 23: 1148 (1916).
Spoiler title
Spoiler content