publicerad: 1952
PATELLA patäl3a2, r. l. f.; best. -an; pl. (tillf.) -or ((†) -er, äv. att hänföra till sg. patell (se nedan)); förr äv. (i bet. 1, möjl. äv. i bet. 3) PATELL, n. (BoupptSthm 14/10 1659) l. r. l. f.?; pl. -er (äv. att hänföra till sg. patella, Oldendorp 1: 138 (1786; i bet. 3)). Anm. Ordet behandlades i bet. 2 förr vanl. (o. stundom ännu) ss. ett egennamn, t. ex. Acrel Chir. 355 (1759), Hygiea 1854, s. 355.
Ordformer
(patell 1659. patella 1759 (i bet. 2) osv. pateller, pl. 1786)
Etymologi
[jfr t. patelle l. (i bet. 2) patella, eng. patella, fr. patelle; av lat. patella, sannol. sammanhörande med (möjl. diminutivbildning till) patena, patina (se PATEN, sbst.1)]
2) anat. det hjärtformiga benet i knäledens främre kapselvägg, knäskål. Acrel Chir. 355 (1759). AntT VIII. 1: 32 (1884). Intensiv tryckömhet å ett begränsat område ovanför patellan. Hygiea 1923, s. 648.
3) [jfr nylat. Patella] (numera bl. tillf., zool., i formen patella) skålsnäcka. Oldendorp 1: 138 (1786: Pateller, pl.; t. orig.: Patellen).
Ssgr (till 1, †): A: PATELL-FORMIG. [jfr fr. patelliforme] skålformig. Lovén ÅrsbVetA 1845—49, s. 222.
Spoiler title
Spoiler content