publicerad: 1952
PEDELL pedäl4, m.; best. -en; pl. -er.
Ordformer
(pedel 1645—1769. pedell 1613 osv. pidell 1720—1783)
Etymologi
[jfr d. pedel, nor. pedell; sannol. av t. pedell, av mht. bedell, pedell; av mlat. bedellus, pedellus, bidellus; jfr ffr. bedel (fr. bédeau), prov. bedel, ävensom it. bidello; av germ. urspr.; sannol. formellt representerande ett germ. biðila- (föreliggande i fht. bitil, bitel, bital, friare, böneman, isl. biðill, friare, fsv. biþil, friare (se BEDEL, sbst.1)), som möjl. i det långivande språket sammansmält med det (från ett germ. buðila- härstammande) ord som föreligger bl. a. i fht. butil, sändebud, härold, rättstjänare (t. büttel, rättstjänare), feng. bydil, bud, rättstjänare (se BÖDEL); jfr Gamillscheg RomGerm. 1: 252 f. (1934); med avs. på begynnelsekonsonanten p jfr den etymologiska avdeln. under BANKRUTT, sbst.1]
(nästan bl. i skildring av äldre l. utländska förh.) vaktmästare vid vissa institutioner; rättstjänare. SvRiksd. I. 4: 185 (c. 1680; om vaktmästare åt prästeståndet vid riksdag). Denne gången toges an til Collegij pedel een benämbd Wijkström. CollMedP 5/10 1692. SvUppslB (1934). — särsk.
a) (år 1940 ur universitetsstatuterna borttagen benämning på) universitetsvaktmästare l. kursor; i Finl. förr äv. om vid universitet anställd person med huvudsaklig uppgift att upprätthålla ordningen bland studenterna o. med en befogenhet gentemot dessa, liknande en poliskonstapels. Annerstedt UUH Bih. 1: 101 (i handl. fr. 1613). Pedellerne klädde och oppå sigh under Magnifici oration theras rödhe kiortlar, som Cursores eller pedeller widh alle Academier hafwa plägha. ConsAcAboP 1: 9 (1640). I Lund betalas till Pedellerna för examensbådningen .. dubbelt så mycket som i Upsala. Frey 1846, s. 298. Honom (dvs. inspektorn för studenterna vid Helsingfors universitet) underlyda sex pedeller, hvilka i tjensten åtnjuta enahanda skydd, som polisbetjente i Lag tillagd är. SPF 1852, s. 357. SFS 1916, s. 148.
b) vaktmästare vid lärdomsskola l. lärovärk. Hellberg Samtida 1: 20 (1870). Kamraten 1894, s. 171 (om d. förh.).
c) vaktmästare vid domkapitel; konsistorievaktmästare. Pedellen skal hålla Capitels huset reent, med twättande och sopande, sammankalla Assessores (m. m.). KOF II. 2: 278 (c. 1655). Wallquist EcclSaml. 5—8: 466 (1794; efter handl. fr. 1781). Östergren (1934). jfr KONSISTORIE-PEDELL.
d) kyrkvaktmästare, kyrkvaktare. Möller 1: 164 (1745). När pedellen för andra gången kommer med håven, lägger jag dit i förargelsen min minsta styver. Nilsson Kabb. 108 (1916).
e) äldre benämning på nationsvaktmästare i Lund. LUKatal. v.-t. 1920, s. 55. Därs. h.-t. 1931, s. 117. jfr NATIONS-PEDELL.
Ssgr (nästan bl. i skildring av äldre l. utländska förh.): A: (a) PEDELL-CHEF. (i Finl., förr) om inspektorn för studenterna (se inspektor, sbst.2 1 slutet), som var chef för pedellerna. Ramsay Barnaår 3: 14 (1904). —
-LAG, n. (förr) skråliknande sammanslutning av pedeller (i en stad); jfr lag, sbst.3 14 c α. Lunds pedellag. Karlin KultM 18 (1888). —
(a) -STAV. [jfr ä. d. pedelstav, t. pedellenstab] (†) kursorspira. Wikforss 2: 283 (1804). Heinrich (1828). —
-SYSSLA, r. l. f. (pedell- 1769 osv. pedells- 1769) syssla l. befattning ss. pedell; jfr -tjänst. Lagerbring Skr. 128 (1769; vid universitet). GbgNatLd 1682—1932 161 (1933; vid studentnation). —
-VAKT. (förr) särsk.: vakttjänstgöring utförd av pedell. En gammal bardisan, som brukats under pedellvakt vid portarne af domkyrkan. Bäckström Sång. 148 (1876); jfr pedell a.
B (numera föga br.): PEDELLS-LÖN, -SYSSLA, -TJÄNST, se A.
Spoiler title
Spoiler content