SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1952  
PERGOLA pær4gola l. pär4-, l. -gå- l. -gω-, r. l. f.; best. -an; pl. -or.
Etymologi
[jfr t., eng. o. fr. pergola; av it. pergola, berså, lövsal, av lat. pergula, utbyggnad, tillbyggnad, av ovisst ursprung; möjl. till pergere, fortsätta, av per (se PER, prep.) o. regere, rikta, styra (se REGERA)]
trädg. pelargång l. valvformad spjälställning övervuxen av slingerväxter; lövgång. Dalin 683 (1871). Strindberg Hafsb. 148 (1890). Trädgårdens vinranksklädda pergola. Solnedg. 3: 310 (1912). SvTrädgK 1: 12 (1930).
Ssg: PERGOLA-ARTAD, p. adj. Fatab. 1931, s. 272.
Spoiler title
Spoiler content