PLANETARIUM plan1eta4rium, äv. 10302, n.; best. -iet; pl. -ier.
Etymologi
[jfr t. o. eng. planetarium, fr. planétarium, planétaire; till PLANET (jfr senlat. planetarius, stjärntydare); med avs. på bildningssättet jfr GLOSSARIUM, SEMINARIUM m. fl.]
mekanisk anordning för åskådliggörande av rörelserna inom planetsystemet; numera företrädesvis om dylik anordning utförd ss. en halvklotformig kupol på vars insida solens, månens o. planeternas rörelser bland fixstjärnorna visas medelst en projektionsapparat. Biskopen berättade .. at Mathematiska Lectionen (dvs. lärorummet) blifvit försedd med et Planetarium. Wallquist EcclSaml. 1—4: 422 (1790). SvDÅb. 8: 101 (1930).
Ssgr: PLANETARIE-APPARAT. särsk.: vid planetarium använd projektionsapparat. SvUppslB (1934). —
