[jfr t. präsupponieren, mlat. præsupponere; av lat. præ (se PRE-) o. supponere (se SUPPONERA)]
(†) antaga l. förutsätta (ngt); äv. med obj. bestående av att-sats l. med obj. med inf. l. med predikativ. HSH 40: 13(1655). Något som wij billigt .. præsupponerade wara rätt. Schmedeman Just. 748(1682). Som fundament för spekulationerna presupponerade han, att (osv.). 2RA 3: 566(1734). Endera, angriparen eller den angripne, skall presupponeras brottslig. Järta 1: 77(1815). Den presupponerade krigstheatern. KrigVAT 1840, s. 257.Dalin(1871). —
